det är nätter som den här, då man en verkligen, verkligen inte vill krypa ner under täcket ensam. nätter som den här, som en verkligen vill ha någons andetag bredvid sig, nätter som den som en arm runt ens midja skulle göra underverk, nätter som den här när alla ens tankar flyger runt som tornados, nätter som den då allting och ingenting är meningslöst.
snälla, ge mig sömn!
måndag, februari 12, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag sänder dig mina tankar, jag vet hur det är att inte kunna sova. Just nu förstår jag dig precis för jag ligger lika sömnlös själv. Det är svårt. Hoppas du får sova snart och att du får må riktigt bra. Du vet att du kan alltid ringa mig mitt i natten om det är något. För troligtvis sover inte jag heller så du lär inte störa mig på något vis. Jag tror på dig! Du fixar allt! Kramar från Melinda
Skicka en kommentar