det är mycket som händer nu. vet inte riktigt hur det gick till, jag skulle ju ta det lugnt ett tag. nu har jag resten av september inbokat, första halvan av oktober är full och november lär bli minst likadan eftersom det är vinterkonferans då.
Jag tittar i min egobok då och då för att peppa mig själv. Men mest eftersom jag saknar A.
Karlstad i morgonbitti. Massa fina människor. Jag saknar Karlstad. Det trodde ni aldrig. Inte jag heller. Kommer hem på tisdagkväll. Jobba onsdag och torsdag. På fredag är det HAG-möte, och sen åker jag till Riga, och när jag kommer hem på söndagmorgon, så drar jag på FS-möte. På måndagen blir det logoped kl halv9 på morgonen och på onsdagen blir det utredning, och en vecka efter det ska jag träffa kirurgen.

Den slutgiltiga sanningen är på gång och kommer att landa i min andra blogg snart, måste bara bygga upp lite mer irritation. Men ni är välkomna att läsa den när den finns tillgänglig.

Jag är pepp fast jag är opepp, det känns lite som att jag står i startgroparna, fast någon vill ha min uppmärksamhet hela tiden, så jag kommer inte iväg utan får stå och se på när alla springer om mig, varv efter varv, och allt jag vill är att börja springa och komma i mål.

Ett proffs är någon som kan åstadkomma sina bästa resultat även när han inte alls känner för det.