the thing about love

empty spaces
crying faces
skin touching skin
i'm leaning in
going deap
it's not cheap
a broken heart
not clever just smart
trying to find out
with no doubt
what was the cause
against all laws
I want to know
how I can glow

the thing about sleeping

det här med att sova verkar inte riktigt vara min grej... jag har inte sovit på ett 40-tal timmar, förutom de 2 jag råkade somna på soffan. Men tror ni att jag kan sova nu? Nej. Dessutom har jag en intervju om 8 timmar som jag hade tänkt vara lite alert på och så. Verkar som om jag får gå förbi hagahallen och få i mig lite redbull på vägen.

Anyways, min skepsism mot kuratorer och psykologer trycks numer undan av behovet att prata. och bara det faktum att jag erkänner att jag behöver prata betyder att det redan gått för långt. så jag hoppas på att bli uppringd eller mailad snart för en tid att få prata lite. tror knappast att det räcker med en gång, men det kanske hjälper. och jag har lovat mig själv att faktiskt försöka släppa in kuratorn, och inte försöka tvinga bort personen, like before.

jag vet inte, det kanske är så att man vaknar en dag och inser att man inte kan ta hand om allt själv, att man faktiskt behöver lite hjälp för att må lite bättre eller bara för att se saker och ting ur ett helt annat perspektiv. Jag tror att det är det jag behöver nu, lite andra perspektiv. och ett jobb. det skulle få mig att må bättre. helt ärligt!

ibland känner jag mig bara så himla........

gör som jag...

läs den här bloggen: FTM-mediahoror unite!

om du dessutom är godissugen, joina här. Please!

mediahora

jag vet inte riktigt vad det är med mig, kändisar och media som går så himlans bra ihop. Men det bara gör det. Karlstadtidningen ringde innan idag, de vill göra ett personporträtt på mig.

Missförstå mig inte..

Jag ska försöka förklara det här rätt nu.
Missförstå mig rätt nu.

Det är inte så att jag inte tycker om att mina vänner kommer till mig med sina problem, att ni ber om tips och råd. Jag tycker att det är bra. För det betyder att jag inte är speciellt dålig och att ni kanske tycker om mig. Men sen kommer det dagar och punkter, då det bara blir för mycket. Som ikväll, jag har en light hungover och mår väl inte sådär superbra som jag kan göra, och samtidigt har jag ett flertal vänner som behöver råd och tips, och som vill prata ut om sina problem med mig. Och vad vore jag för vän om jag ens tänkte tanken på att inte svara. Och nej, jag vill inte att ni ska sluta komma till mig, eller ens fråga hur jag mår innan ni börjar prata med mig. För jag kommer finnas där oavsett hur jag mår. Det är bara det, att jag är rädd för att det jag säger kanske inte hjälper, eller gör saker värre. Jag menar, jag är ingen utbildad psykolog, även om jag kanske borde blivit det. Jag vet inte heller hur mycket folk tar det jag säger på allvar och hur mycket ni följer det, men jag kan inte leva era liv, inte ens lite. Och ja, det här kommer nog att bli en lite bitter blogg, men det är inte alls bittert menat. Det är bara ärligt.

Ibland så önskar jag att jag inte vore så förbannat snäll. Så genomhjärtat god. Då kanske jag skulle kunna säga nej ibland och fortsätta med att gömma mig under täcket. Och jag skulle dessutom inte få så jäkla dåligt samvete av att sitta och skriva den här bloggen, samtidigt som folk tackar mig för att jag finns och jag svarar anytime. Jo, men precis. Vem finns där i vått och torrt? Jo, Kimpe.
Jag har till och med försökt att inte vara så snäll, men det gör bara att jag mår dåligt och blir extra snäll istället. Kanske borde jag bara inse att jag är sådär genomhjärtat god och snäll. Sådär på en miljonen snäll.


Nej men jag vet inte. En gång skrev jag en text om mig själv, i tredje person, fast min grammatik suger så det blev i jag-form till slut. Men iallafall, jag skrev om vem jag trodde att folk jag var, och vem jag kanske borde vara lite mer, och till slut, vem jag oftast kände mig som. För inte så längesen så läste jag den texten. Det var faktiskt lite intressant. För jag skulle nog skriva likadant idag. Fast på ett lite mer, sofistikerat sätt. Hoppas jag. Det skulle vara lite mer karaktär på människorna. Eller det är iallafall så jag hoppas att jag har utvecklats på de senaste tre åren. Även om min grammatik fortfarande suger.


Eller ja, jag återkommer senare.

vad är det med mig som gör att alla +45-gubbar på qx vill knulla mig????

ups..

ja, för er som missade min radiodebut :P så går det att lyssna på www.ur.se/personligt och den intressanta grejen nr 2 är att jag på något sätt fick igång en liten diskution på familjeliv.se

Nej, nu ska jag fortsätta med det jag höll på med :o)

puss och gull

fel tidpunkt

det känns som att jag håller på att bli sjuk just nu, och det är typ så här, helt fel tillfälle.

nämen hoppsan.

från att haft en utomordentligt tråkig start på dagen, med tvätt och kattkräk på täcket, så blev det bättre efter att ha ringt några samtal, gjort ett besök på apoteket för att hämta ut mitt T.
Väl hemma ringde telefonen och ett stockholmsnummer visades. Jag svarar och tack och lov, har jag mottagning där jag står i lägenheten. Det var från ett av jobbet jag sökt. Dem ville att jag skulle komma på en intervju. Sen att jag inte förstår hur jag kunde komma såpass långt att dem ville ha mig på intervju, är en helt annan fråga. Precis när jag lagt på och studsat klart av glädje, så ringer mobilen igen. Denna gången dolt nummer. Det var från DN, jag ska träffa Eva & Linda för att diskutera reportaget som dom vill göra. Jag vet inte. Men dom telefonsamtalen gjorde liksom bara så att min dag blev lite bättre än förut.

Det bästa vore ju om jag fick jobbet, det skulle vara hur kul som helst.

utttråkad

jag hade en plan på att jag skulle skriva ner att jag är en sökande person, och att jag just nu söker efter något, men jag inte riktigt vet vad jag söker efter, människor, platser, jobb, lust, kärlek. Ni vet. sådant som de flesta söker efter någon gång i livet.

Men sen så kom jag fram till hur uttråkad jag var, så ovanstående är allt ni får om mitt sökande.
Om ni har tips på vad/var jag kan söka, så feel free.


Snart flytta!

och seriöst, jag måste bara lägga in texten på min för tillfället favorittext.
den är så bra.. :o)

Jag ligger i sängen kan ej finna ro
Vet inte längre vad jag skall tro
Jag hoppades länge på svar ifrån dig
Att du skulle vakna och tänka på mig

Jag ville va stolt
Inte be om förlåt
Men jag faller på knä nu
och ber dig om nåd

refräng
Så ta mig tillbaka
In i ditt liv
Jag ångrar mig nu
Jag vill inte va fri
Jag bönar och ber
Men det struntar jag i
För kär var det sista som jag ville bli

Jag tänker på alla dom saker jag sa
Allt som jag lovat när det kändes bra
Jag menade allt men jag har ändrat mig nu
Mitt hjärta det bultar det finns bara du

Jag ville va stolt
Utan regler och krav
Men å vad jag önskar
Jag hade dig kvar

refräng

Märkligt att det skulle vara så svårt
Att svälja sin stolthet och be om förlåt
Jag ville va stark och klara mig själv
Men faan vad jag behöver dig här nu ikväll

nostalgi...

den senaste 2 timmarna, eller ja 1½ så har jag rensat banankartonger,till nostalgisk dansbandsmusik så klart, inför den stundande flytten, och oj. Jag hittade gamla noveller och dikter, som nu kommer väl till pass, då min dator har kraschat. Sen hittade jag min blockflöjt(folkets jubel??) och jag hittade min första blockflöjtsbok. Och hoppsan vad enkla låtar det var. Fast jag kommer ihåg att jag hade lite svårt med "Hej sa Petronella" och andra klassiska låtar på den tiden. Låtarna var ju i slutet på boken och så. Men både noter, takt och andning satt kvar. Det är ju bara 14 år sen jag spelade blockflöjt senast så.

Ja, jag vet. Jag var inte coolast i skolan när jag gick på låg och mellanstadiet, men jag var för tusan musiklärarens favorit. Eller ja, jag var faktiskt alla lärares favorit. Men musiken var det jag gillade bäst. Kanske för att där inte fanns någon som mobbade mig, utan snarare tvärtom. Jag var populär i Pilagårdskolans blockflöjtsgrupp. Jag spelade till och med altblockflöjt, det ni. Jag provade tenorflöjten en gång också, men jag hade inte tillräckligt långa fingrar för att nå till hålen, men annars hade jag nog lärt mig spela på den också.

Jag kommer till och med ihåg de turkosa collegetröjorna vi hade när vi spelade. Tyvärr har jag glömt bort namnet på gruppen. Men jag minns att när jag skulle få en tröja, så bytte dom färg till kornblå tröjor. Och jag minns min musiklärare, Berit och alla lördagar vi spenderade på hennes gård. Hon hade hästar och alla fick rida om man ville. Hon hade ridskola där och allt. Fast inte när vi var där, då övade vi bara inför julavslutningen alternativt skolavslutningarna. Och drack saft och åt hemmabakade bullar. Eller varför inte badade i hennes pool eller lekte kurragömma i skogen runt hennes gula hus. Shit, vad man kan komma ihåg sådana småsaker.

När jag tänker efter så var det nog blockflöjten som fick mig att orka igenom låg och mellanstadiet.

Tänk, vad skulle världen vara utan musik.


"På Pilagårdsskolan så tycker vi att vår skola ska man trivas"

OJ..

Fick hem radioprogrammet idag, och sitter och lyssnar, så att inget är konstigt. Och hör hur jag lät i somras när jag gjorde en inspelning när jag och vio hade besök av Quiz och Emil.. I meningen efter så har det gått 2 månader. Jag chockar mig själv. Och dessutom, så känner jag inte igen min egen röst längre. Men jag låter ju faktiskt som en kille.. Yeay!

om du har styrkan att förlora har du vunnit allt ändå

you're on the air...

Nästa veckas program: P3 18/10 kl 18.00
När Kim kom ut som transexuell var reaktionerna väldigt blandade. Bland kompisarna mötte han mest positiva reaktioner. I hans egen familj var det svårare att få förståelse. Kims mamma kallar honom fortfarande ofta för ”hon” av gammal vana. Men hon har helt accepterat att Kim vill bli sedd som en man. Det har däremot inte Kims pappa, som inte verkar vilja förstå hur Kim känner det.

alltså... det här var bara det sötaste jag har sett..

















GE MIG!! :o)

You scored as Athletic Tomboy. Athletic Tomboy 69% Nerdy Girl 56% Hippy 50% Popular Bitch 50% Preppy Girl 38% Slut 25% Goth 19% Loser 0% What type of girl are you?!! created with QuizFarm.com

kommentarer från en utekväll i varberg..

först och främst, varberg är inte så vana vid hbt. det är en sak som är säker..

Katja - men om han..
Jag - va sa du? sa du han?
K - ja..
J- men vio är en hen.
K - vad är en hen??
J - (jag förklarar här ganska basic, vi har ju fått i oss en del alkohol)
K - Jahaaa..

Efter det samtalet tar det en 10 minuter innan katja släpper frågan om vilket biologiska kön vio har. då jag hela tiden påpekar att vio är en hen och det biologiska könet inte har en enda jävla betydelse.

Lite senare så visar jag upp en bild på Vio från min mobil...

Katja - Ja, det är verkligen en hen..


Senare på kvällen när jag visar upp min håriga raggisch får jag kommentaren(inte av katja):
- ah, du är en riktig man, för så ser riktiga män ut där


Kvällen innehöll dessutom en massa alkohol, men det var väldigt trevligt. Vad som händer idag vet jag inte, men något händer. Men nu, en stor vegfrukost. :o)

pusss

en liten hälsning från varberg..

jag har nu anlänt till varberg och har redan hunnit med ett besök på systembolaget och stantons och käkat pizza.. sitter nu hemma hos johanna och ska snart iväg till hajen för att shoppa blanevan(läsk att blanda alkoholen med) och sen kommer folk hit.

Fick även ett trevligt samtal när jag var i gbg och jag hoppas att jag hinner träffa henne. det vore oerhört trevligt.

Nej.. jag återkommer med varberghistorier senare..

puss & gull

and for you; doglovers

Vilken hund är du?

jag blev visst: Cocker Spaniel

Cocker spanieln är en av världens mest uppskattade och populära hundraser. Det är en sportig och aktiv sällskapshund som passar bra i de flesta familjer. Den är robust, snäll och barnvänlig men kan också vara något egensinnig. en det är också en ras med ganska stor arbetsvilja, energi och livsglädje så den rekommenderas helst till familjer som är lika aktiva som hunden själv. Rasens särprägel kan väl beskrivas att vara dess utpräglade sociala och livliga väsen. Det är en hund som alltid följer sin ägare med stor hängivenhet och glädje. Dessutom har den en enorm aptit på livet och de flesta ägare kommer att upptäcka att den har lika stor aptit på mat! Detta är en ras man måste vakta annars äter den sig lätt till en övervikt. Cocker spanieln har också ett stort behov av kroppskontakt och närhet.


Ja, jag säger då det. Men det stämmer ganska bra...