third day.

okay, this will be a short one, because i'm tired, and if I go to sleep like soon, I will get about 7 hours to sleep. And sleep could come in handy...

Today we started the day with theatre forum. Acting out diffrent discrimination situations in schools, and tried to come up with some soulitions.

Then it was a free afternoon, so we walk down to the center of Strasbourg, and did some shoping, taking loads of pictures, mostly me and Linus..(the lituanian guy). And after a few hours and many stores later we gathered at the catedral and walk to a nearby restaurant and had dinner. After 6 pizzas to only our table we understood that is was a: Eat pizza until you die - restaurant. And we tried, but then it was dessert :)



And last but not least.. some pictures..

The view from my room.


hopes, fears and expectations


international evening, ahlgrens bilar was a popular thing to bring

Well, I'll try to write tomorrow with some pictures from Strasbourg.


Love & Hugs.

And yeah, it's like 35 degrees in Strasbourg :D

okey, the first real day is over..

Först och främst ber jag om ursäkt, eftersom jag vet att jag mest troligt den här veckan kommer att komma med extremt många uttryck på engelska. Detta pågrund av det faktum att jag enbart pratar engelska.

First day: Dagen har bestått till största delen av teambuilding, och as we all know, det är mysiga människor så de här konferenserna/study sessions osv, så alla människor jag hunnit prata med är hur underbara som helst. Det har varit väldigt många hunts av olika slag, i form av, här har ni 8 bilder, hitta ställena på Youth Centret och där finns en post-it med bokstäver, när ni hittat alla 8 lappar så ska ni bilda en mening av orden. Och som avslutning på kvällen hade vi en scavenger hunt. Vilket var hitta svaren på dessa frågor, och hitta det här, och gör det här osv. Dock så avslutades det hela med en secret task, vilket kanske inte var den roligaste grejen. Ni har alla hört talas om klädstrecket.. När man bilder ett rep med gruppens kläder, osv.. Det var inget som jag deltog i. Vilket många av er säkert förstår varför. Jag tog upp det med prepp-teamet, och de förstod, och tog till sig, och bad om ursäkt osv. No harm done, så att säga.

Nu är jag så här jättetrött och funderar på att gå och lägga mig. Vi börjar trots allt kl 0915 imorgon, och frukost är kl 0830. Nackdelen med centret är att det inte finns NÅGON aircondition. Ingen alls. Och öppna fönster gör inte någon stor skillnad under dagen, och knappt under natten heller. Dock hoppas jag på att mitt rum inte är bastuvarmt när jag väl kommer dit.

Det finns trådlöst nät på centret, men inte i mitt rum, ja vi har alla egna rum, vilket är ganska mysigt i sig, så jag spenderar ett par minuter här och där i datasalen, vilket många av de andra deltagarna också gör. Men jag ska försöka hitta något trådlöst med min dator någon dag och lägga ut lite bilder. Om inte annat i min bilddagbok.. :o)

And folks, don't forget Day Of Silence on wednesday. Förhoppningsvis, så kommer det att nämnas här, då jag försökte implementera det för prepp-teamet. Vilket skulle kunna innebära att det är fler länder som är på nästa år. Och det är ju väldigt bra.

Nej, en sista koll på mailen och sen läggdags. Eller kanske en omgång starcraft och rensa tankarna lite. Imorgon är det interculturevening.

Puss&Gull från Strasbourg.

Arlanda

Okej. Jag höll mig vaken hela natten. Jag tog mig gratis till arlanda. Och nu har jag tråkigt. Tydligen ska jag åka buss från frankfurt till strasborg.. Men men, det är sånt som händer. Jag ska gå på planet om en kvart och sätta mig på min fönsterplats. Vet inte hur det är med internet där, men det märker ni. Puss och gull.

och så va det dags igen...

Upp till kamp. Ge mig godis. Joina. Jag bjuder på godis på alla som joinar och som jag träffar.

http://www.gratisgodis.se/?r=15972

det här med att googla och hitta min blogg..

Människor söker på de mest underliga sakerna och hittar min blogg, vilket jag tycker är hysteriskt roligt, ibland. Därför tänkte jag dela med mig av de senaste sökningarna...

• vill du sova med mig inatt på franska
• skånska dialekter
• tryck visitkort i en timme i stockholm
• medborgarplatsen mars 31 träffa franska
• sperma innehåll

Hur, och varför dessa sökningar leder till min blogg, det vet jag inte. Men det är ganska roligt.

for you Bejb!

Since the day when I met you
I've been lost in desperation
It's in everything I do
Like a bittersweet sensation

I am, I am, I am, I am
I'm your destiny calling
I am, I am, I am, I am
I'm your destiny calling

Everytime when we're apart
I am all about frustration
You're the chain around my heart
You're my final destination

I am, I am, I am, I am
I'm your destiny calling
I am, I am, I am, I am
I'm your destiny calling

Oh, you can reach me
No one else can chain me like you do
Ohh, you can reach me
Everything just leads me back to you, yeah

I am, I am, I am, I am
I'm your destiny calling
I am, I am, I am, I am
I'm your destiny calling

It's a cool wind blowing in
It's the time when leaves start falling
All the things that might have been
I can hear a silent calling

I am, I am, I am, I am
I'm your destiny calling
I am, I am, I am, I am
I'm your destiny calling

utan rubrik

Någonstans så dras jag mellan vucenvärldens mogna beslut och tonårsrevolt. Och det stör mig. Jag är 25, snart 26 och jag borde utan tvekan tillhöra den första kategorin. Eller är det bara en rädsla för att jag ska vakna upp en dag och vara tråkig och ha slutat brinna för det jag brinner så starkt för? Vad är det som gör mig vuxen? Vad är det som gör mig till en revolterande tonåring? Visserligen så får jag mer och mer bekräftelse på att jag beter mig som en vuxen, eller iallafall som någon som har fyllt 25, men jag vet inte om det räcker. Jag vet inte riktigt vilket håll jag ska gå åt. Vägen delar sig, men det gör inte jag. Jag måste välja, snart. För här kan jag inte stå och trampa.

Under RFSLs kongress blev jag återmedlem i det parti som jag har mest gemensamma åsikter med. I veckan fick jag ett välkomstmail, det var skickat till mig och två människor till, dessa människor sitter i samma styrelse som jag. Personen som värvade oss hade specifikt bett språkröret att välkomna oss tre extra varmt. Det kändes oerhört trevligt.

postkongress

När jag gick genom skarpnäcks gator på väg från kongressen, insåg jag att jag inte alls ville gå hem. Jag ville åka tillbaka till skövde, tillbaka till kongressen, men framför allt till de människor som va där. Kanske inte alla 200 men 15 av dem visste jag att jag skulle sakna.. Sakna så att det gjorde fysiskt ont i mig. Det var en känsla jag hade glömt bort hur den kändes, men samtidigt visste jag precis vad den betyde: jag har hittat hem.

Just nu bär jag på en fruktansvärt massa känslor inom mig. Det känns som om jag hela helgen haft intensiv emotionell sex. Och intellektuella orgasmer var och varannan timme. Inte heller den en vanlig känsla. Kanske till och med så ovanlig att det aldrig någonsin hänt förut. Har jag träffat rätt sorts människor eller har jag mognat?

Eller kanske det bara är så enkelt att jag faktiskt är sån här?








Dessutom fastnade jag på mingelbild från gårdagens fest.

(Erika och jag)

kongressfest

Under förväntan och över förväntan. Maten var god, och människorna var bra. Spriten var dyr och musiken var ibland bra, ibland dålig. Mathias Holmgren var bra och snygg och jag tänker lägga ut fotot på mig och honom när jag har lagt över den på min dator. Nu sitter jag ensam på hotellrummet, äter japp och surfar. Och det är skönt att vara ensam.


Det finns en människa här, som måste läggas till på min: "De här människorna beundrar jag och utan dem så kommer jag inte kunna leva" - lista. Vilket skulle innebära att den listan nu består av två personer. Jag tror inte att någon av dem vet hur pass mycket som de har påverkat mig och mina val/vägskäl här i livet. Och jag vill gå fram till dem var för sig och berätta. Berätta hur de påverkar mig, berättar vad de betyder för mig och berätta för dem hur underbara de är.

Men det går inte, jag kan inte. Jag kan verkligen inte. Jag kan inte finna de ord som kan säga det som jag vill säga. Inga ord som ger en rättvis förklaring till varför. Och jag vet, eller mest antar, att ingen av de båda läser min blogg. Men OM det nu skulle vara så att en av er eller kanske rent av båda, mot förmodan skulle läsa det här, så är den här till er.:

de ögon som ser när mina ögon inte ler
de ögon som tåras när jag såras
de ögon som bär glitter när jag kärlek besitter
de ögon som ser min själ och vill mig väl
de ögon som jag ser, jag er min eviga kärlek ger
Kimpe 070401

Nu ska jag krypa till sängs och läsa slutet på min bok och sedan hoppas på att falla i koma för att återigen komma upp i tidiga morgonen och vara pigg för kongresshandlingar.

Och ovanstående dikt är INTE ett skämt, även om den infaller den 1 april.

Och ett grattis till min systerson Linus som idag fyller 8. Shit, vad tiden går.


Puss & Gull

RFSLs kongress

Egentligen är jag lite för trött för att blogga, men ja.

Kongressen är bara crazy och galen, och det finns massor av saker jag skulle kunna skriva.

Men det enda som har nyhetsvärde är egentligen det faktum att RFSLs förbundsordförande: Sören Andersson hånglade med Lars Ohly. Det kan ha varit tvärtom också. :P




Nej, rakning sedan Depå! dvs kongressfest.

Puss & Gull

ibland så vill man bara sova.

Det är ganska mycket nu, så jag hinner inte blogga. Eller jo, det gör jag faktiskt, men det är så mycket som pågår att jag inte bara vill fokusera på en enda sak, utan på allting samtidigt. Vilket gör att det har blivit ganska tjockt i mitt huvud, just för att jag håller allting där, och i min kalender, och i min dator.

I helgen som gick var det FS-internat och det vara bara fint, alltihopa. Alla människor, kursgården, maten, mötet, rundpingisen, fuzzbollet. Sa jag människorna?
I helgen som kommer är det RFSL's kongress i Skövde och samtidigt Följ med till Europa-konferans. Jag ska till Skövde och är väldigt bitter över att jag inte kan klona mig. Men, ja.
På ett sätt ser jag fram emot helgen, massa människor, lära mig massor och även träffa mina fellow styrelsekamrater. Samtidigt som det är kongress och det är dessutom 17 motioner, vilket kan få vem som helst skräckslagen.

Nästa helg innebär flytt. Från gröna linjen, till röda linjen. Det ska bli skoj. Jag ska bara hinna med att hämta mina grejer i Uppsala någon helg också.

Och helgen efter det blir det Strasbourg, skolpolitisk konferans i en hel vecka. Det ser jag väldigt mycket fram emot. Dock är jag lite skeptisk på att min engelska ska ta mig från flygplatsen in till det youth centre som vi ska hålla till i. Men, jag får införskaffa en engelsk-fransk ordbok. Någon som har en som ni vill låna ut? Jag kan bara fyra meningar på franska, och dem kommer jag inte så värst långt med.

• Hej jag heter Kim
• Jag pratar inte franska
• Pratar ni engelska
• och ehm, censur :P

Så ni kanske förstår varför jag behöver låna en ordbok?
Jag måste dessutom leta upp mitt pass, men jag vet att det finns här i Skarpnäck någonstans.


Sen så verkar det också som att reportaget för DN börjar närma sig sitt slut, dvs det närmar sig tryck. Och vad jag vet så kommer tidningen ut den 15 april, dvs den dagen jag åker till la france, men det är inte hugget i sten så att säga. Däremot vet jag att reportaget kommer att vara 4 (fyra!!!) sidor och att det kommer ut en söndag, vilket innebär en miljon!!! läsare.


I vilket fall som helst så har jag kommit till insikt att jag några timmar om dagen måste låta bli att tänka RFSL Ungdom. Vilket är lättare sagt än gjort. Men några minuter om dagen blir RFSL Ungdomfritt nu iallafall, vilket kanske är en bra start.

ooh, jag är ganska cool faktiskt, för jag har visitkort och en pressbild. Värsta häftiga.

oj en pool..

oj, lånebadkläder..

oj, 9 fsmedlemmar i poolen

oj, badrockar, oj coolt.

oj, jag har inte badat offentligt på 6 år.
nu har jag. värsta coola.

det är soft när man kan vara så bekväm med människor.
även om jag badade i shorts och tshirt.

nu, typ sova. fast lite socialisering med kasper, johan och gustav :D

puss

1 år på T

var god kolla på bild i min andra blogg...

ja men det var ju pepp

Först och främst så ska jag på arbetsintervju på måndag, och om det skiter sig så ringer vi ett annat samtal och får förhoppningsvis jobb där.

För det andra så hade jag ett samtal med Kasper på msn:


kimpe säger:
vill du ha en guide?
Kasper säger:
guide som i vägbeskrivning eller guide som i (nästan)inföding som visar vägen och skyddar mot faror?
kimpe säger:
det sistnämda..
Kasper säger:
ja tack =)
kimpe säger:
duger jag som guide?
Kasper säger:
det beror på....
kimpe säger:
beror på vad?
Kasper säger:
ifall det kommer hoodlums och försöker råna mig.... kommer du att offra ditt liv för att ge mig tid till att komma undan?
kimpe säger: ja men självfallet offrar jag mitt värdelösa liv så att du kommer undan
Kasper säger:
i så fall duger du som guide =)
--
ehm, ja.

ikväll är det tvätt, det är dock opepp. i helgen, FS internat. pepp.
yes.

nu förstååår jag..

nu förstår jag varför merparten av alla rfsl ungdomare föredrar mac framför pc

idag är en sån där dag.

allting går fel från början.
försova sig, missa tunnelbanan med 20 centimeter, du får ingenting gjort, fast det ser ut som om du gör massor, huvudvärk och sen är kattfan jobbigare än jobbigast.

Nej, bok!

ge mig stimulans.

Jag är uttråkad. Så fruktansvärt uttråkad. Ge mig något som stimulerar mina känslor. Typ NU. Kanske beror på min sömnlöshet, men jag känner liksom ingenting. Förutom bristen på stimulans. Dvs uttråkad. Ah, shit. Jag vet inte, slå mig så att jag känner smärta, spy galla över mig så att jag får känna mig värdelös. Berätta att du älskat mig hela livet så att jag får känna mig älskad, berätta för mig att du aldrig träffat någon så ful och ovärdig människa som mig så att jag får känna mig sårad. Nej, men nånting. Stimulera mina känslor. Krama mig.





Dagens låt: destiny calling, Melody Club (det trodde ni minsann inte skulle komma från schlagerfjollan??)

det här med sömnproblem!

Efter ungefär 3 månaders sömnproblem, där jag somnat runt 5-6 på morgonen varje natt, och gått upp vid 9-tiden, så börjar sömnen nu komma ifatt. Igår tåg jag pendeltåget mot Kungsängen, målet var Jakobsberg. Redan i Karlberg hade jag hunnit nicka till ett par gånger och när tåget körde från Karlberg så sov jag. Vaknade till i Kallhäll och tänkte: nu får jag hålla mig vaken så jag inte missar jakobsberg. Somnade om, vaknade i Kungsängen. Faen! Så det var bara att ta sig till andra sidan perrongen och ta tåget tillbaka!

När jag senare åkte hem så såg jag till att sitta obekvämt, jag ville inte hamna i västerhaninge, inte igår iallafall. Väl hemma så blev jag pigg(typiskt) men vid 3-tiden somnade jag.


Nu ska jag bege mig till Ekerö för gratis mat, först inom kontoret och hämta saker till Maris!

inatt är en ensamnatt.

Ingen ensam natt, utan en ensamnatt. När man sitter ensam och gör saker som inte har någon betydelse, samtidigt som det har all betydelse i världen just då. Och på samma gång som man lyssnar på musik och orden och tonerna bara fyller tomrummen & smärtan som man på något sätt lyckats bygga upp inom sig igen. Som att man lovat sig själv att aldrig stänga in känslor igen och iallafall så gör man det, gång på gång på gång. Och man inser att det börjar närma sig sista droppen. Man funderar på om det finns några smart lösningar eller om några helt sömnlösa nätter kan trötta ut en så pass mycket att det på något sätt avdunstar? Eller om man på något sätt kan hitta andra sätt som gör att man kan släppa på lite saker? Givetvis så hittar man inga lösningar, frågan är väl om det i sig är ett problem. För om inte jag anser att det är ett problem, har någon annan rätt att se det som ett problem då?


Det jag egentligen ville säga var att jag är glad att jag har Constantine, min katt. Han är världens bästa katt och han "märker" är jag inte mår så bra, för då ligger han tätt, tätt, tätt och om jag flyttar på mig en millimeter, så reser han på sig och flyttar efter.

Jag älskar min katt.

han var förövrigt sötast när han var liten, min lilla alienkatt!

och för övrigt så undrar jag hur tusan jag ska komma upp vid halv 9 imorgon.

utmanad.

Hm, jag blev visst utmanad. Jag som trodde att jag skulle slippa. Men även om jag ville slippa så tänker jag att jag ska ställa upp.

Regler: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Till slut väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn.


1. Som de flesta vid det här laget vet, så har jag feta sömnproblem. Vad få vet är att jag blir pigg av att borsta tänderna. När jag borstar tänderna så kan jag omöjligen somna den närmsta timmen. Därav försöker jag se till att borsta tänderna så tidigt på kvällen som det bara går.

2. En gång i tiden pratade jag skånska och hatade Stockholm(som de flesta skåningar gör), och tanken på att ens besöka den svenska huvudstaden var för mig en omöjlighet. För det första var det inte bara långt, det var ju dryga 08:or också. Både min skånska dialekt och mitt hat mot Stockholm försvann dock när jag mognade lite.

3. När jag var liten var min högsta dröm att få jobba som(håll i er) servitris i Paris. Och faktiskt läste franska just för detta ändåmål, men den franska grammatiken och jag var och kommer aldrig bli vänner. Den drömmen övergick dock till en önskan om att få bli hjärnkirurg, dock var biologi inte ett av mina favoritämnen. Och därmed gick även den drömmen i krasch.

4. När jag var liten så önskade jag till den milda grad att jag var adopterad, eller att min mamma hade haft ett one night stand precis innan hon träffade min pappa, att jag började drömma om vem som egentligen var min pappa/mina föräldrar. Och alla drömmar handlade om att jag egentligen kom från USA. Och ett tag så var min egentliga pappa alltid Bruce Willis.

5. Min absoluta favoritplats faktiskt är i Skåne, i en liten håla vid namn Källna(där jag spenderade mina första 14 år), vid en gammal stenbro, på högra sidan, på avsatsen halvägs ner mot vattnet. Där spenderades många timmar och vattnet som porlar i bäcken har mången gång fått ta emot mina salta tårar, korna som råmade fick ta emot mitt klagande och vinden som pustade fick ta emot mitt rop på hjälp, samtidigt som solens strålar värmde min hud genom trädens grenar.

6. Jag har varit medlem i Arvingarnas fanclub och har ett örngott med dem på. Som jag faktiskt använder till och från.



Och så kom vi till utmaningspunken. Vem ska jag utmana?... Yitz, Vio, Linus, Mikaela, Camie & Kluuur. Se så, kom igen. Jag väntar.

idag har jag gymmat, igen.

Precis så som titeln säger så har jag gymmat idag. På gymmet utspelade sig en rolig händelse, den går att läsa här. Dvs i en av mina andra bloggar. Annars så har väl inte världen ändrat sig speciellt mycket idag heller. Förutom att Linus har fått en lägenhet vid Telefonplan, så den 1 april blir det lite flytt. Jag får alltså följa med dit, dock är allt tillfälligt. Så jag letar ju efter en egen lägenhet, men Linus kommer alltså inte göra mig hemlös. Vilket är väldigt trevligt.

Idag, ser jag inte.
Idag, hör jag inte.
Idag, vill jag inte.
Idag, känner jag inte.
Idag, finns bara jag.

gardell är så himla bra

så jag måste bara citera från hans dagbok som han skriver i väldigt ofta.

Hur vet man att livet är värt att leva? Frågade någon.
Måste man inte i så fall också ställa sig frågan: Hur vet man att döden är värd att dö?

Häromdagen fick jag ett självmordsbrev av en kille. Han hade skickat självmordsbrev förut. Han började bli tjatig. Jag var tvungen att svara honom: ”Det dör människor hela tiden. Varje dag. Överallt. Vad är det som får dig att tro att du är så satans märkvärdig? Skärp dig!”

Nästa dag skrev han och bad om ursäkt och att han skulle skärpa sig. Hoppas jag sannerligen att han gör. Jag har en rätt krass syn på livet. Det är med livet som med maten: Det man har tagit på tallriken äter man upp.

Vi lever en så kort tid, och vi är döda så väldigt länge. Om livet är trist kan vi alltid gå på bio för att fördriva tiden. När vi är döda kan vi inte ens det.

åh det är luft i våren.

eller vår i luften kanske är ett bättre uttryck.
jag vill åka till uppsala och hämta mina inlines. jag vill åka fort, jag vill åka länge. jag vill se solen gå ner och inse att det kanske är dags att åka hem. jag vill åka inlines. utan jacka. åka mig varm. åh, ge mig mina inlines och en nyasfalterad cykelväg och jag är lycklig.

Planen är att jag ska till skåne i sommar, som vanligt, mellan min och mammas födelsedag. Jag ska ta med mig inlinesen dit och så ska jag åka till Råbocka(stranden) och så ska jag sätta mig i sanden(utan inlines) och så ska jag bara sitta där och njuta av solnedgången, alternativt soluppgången och så ska jag bara vara. Ja, så ska ske. Vem vill följa med?



åh jag vill åka nu, nu, nu!

välkommen till mitt liv, Träningsvärk.

Om man var på Friskis & Svettis i Skanstull idag mellan 19-2030, så fanns det en relativt rolig syn att beskåda. Dvs Jag, Elias, Linus & Yitz som pumpade skrot. Eller ja. Lättmetall i vissa fall. Men. Träningsvärken är på väg för att hälsa på oss alla och på onsdag när träningsvärken som sig bör ska hälsa på som mest så drar vi till skanstull och friskis, igen. Härligt härligt.
Efter gymmandet så drog vi alla fyra pojkar hem till Yitz för att inta pasta med diverse tillbehör. Det hela slutade med att jag och yitz fick spö i starcraft, rikligt med spö. Sen så gick jag och linus från slussen till medborgarplatsen och tillbaka till slussen.

Och på tal om vårväder, jag gick utan jacka idag. Det var inte ens kallt. Välkommen värme.

Igår kände jag för att skämma bort min katt lite och köpte därmed kattgodis, som jag visste sen tidigare att han tyckte om. Det jag glömt bort var hur galen i det han var.

Visst är han oerhört söt?

sådana där stunder då man bara får en låt slängd i ansiktet och man minns allt.

Turn down the lights, turn down the bed
Turn down these voices inside my head
Lay down with me, tell me no lies
Just hold me close, dont patronize - dont patronize me
cause I cant make you love me if you dont
You cant make your heart feel something it wont
Here in the dark, in these lonely hours
I will lay down my heart and Ill feel the power
But you wont, no you wont
cause I cant make you love me, if you dont

I'll close my eyes, then I wont see
The love you dont feel when youre holding me
Morning will come and Ill do whats right
Just give me till then to give up this fight
And I will give up this fight
cause I cant make you love me if you dont
You cant make your heart feel something it wont
Here in the dark, in these lonely hours
I will lay down my heart and Ill feel the power
But you wont, no you wont
cause I cant make you love me, if you dont

jag ä int bitter.

Jag är jättebitter.

Och jag tänker inte skriva något om schlagern alls.

Men bitter är jag.

Mer listor.

Eftersom Kristoffer tycker att jag alltid har en massa tester och listor i min blogg så kan jag ju inte låta bli att lägga in ännu en :o)

1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn't make sense.

Will it be ok?
Tid att leva

How are you feeling today?
Ingen som du

How do your friends see you?
Den tunna linjen

Will you get married?
En sång om oss

What is your best friend's theme song?
Something beautiful

What is the story of your life?
Runaway

What was high school like?
Life support

How can you get ahead in life?
Sommartider

What is tonight going to be like?
Crashed & Burned

What is in store for the remainder of this weekend?
På riktigt

What song describes you?
Toner av kärlek

To describe your grandparents?
Madelene

How is your life going?
Go kid go!

What song will they play at your funeral?
Your song

How does the world see you?
The look

Will you have a happy life?
Do you wanna go the whole way?

What do your friends really think of you?
Love song

Do people secretly lust after you?
Att bära sin bror

How can I make myself happy?
Lyckopiller (det där blev väl ändå lite ironiskt, reds anm)

What should you do with your life?
Up where we belong

Will you ever have children?
Sea of love

ännu en tur till Karlstad.

Igår, onsdag så åkte jag än en gång till Karlstad, den här gången som någorlunda privat och höll en föreläsning på temat transsexualism för 66 stycken människor som så vitt jag vet, definerade sig som tjejer. Föreläsningen gick bra och enligt de som arrangerade det så var det hur bra som helst och publiken som tidigare suttit tysta kom nu med en massa frågor om transsexualism.

När jag senare promenerade bort mot RFSL Värmlands lokaler och café slog det mig lika hårt som om jag hade sprungit in i en glasvägg: Karlstad är lite som att komma hem. Fast liksom endå inte. Ängelholm är hem till mamma och stockholm ÄR hemma. Men Karlstad är liksom som att komma hem mentalt, allt är på ett eller annat sätt bekant.

När jag senare på natten satt och spelade "Jones and the fast lane" med Marina och samtidigt lyssnade på musik, så försökte Marina desperat komma på vem det var som sjöng - I remember love.

M - men, det är hon, åh jag vet, åh det är hon... Sarah Fawn Diner...
K - *asgarv*
M- nej vad säger jag, Dawn Finer menade jag ju.


Nu är jag iallafall tillbaka i civilisationen, men det dröjer inte många veckor innan jag ska bege mig ut på nästa resa, då till Skövde.

ibland alltså, ibland...

ibland önskar jag att jag inte vore jag. Eller alltså, jag vill ju vara jag, annars vore jag inte jag.
Eller alltså, min personlighet är det inget fel på, eller insidan.

Jag önskar bara att jag inte såg ut som jag gjorde. Eller ja, så.

liksom efter kongressen.

Jag vet inte riktigt vad som finns att säga, jag är rätt urladdad och borde egentligen ligga däckad i min säng just nu. Men som ni förstår så gör jag inte det eftersom jag skriver här.

Helgen har varit intensiv, rolig och fruktansvärd lärorik.
Det här var den andra grejen jag varit med och gjort från början till slut, och jag kan iallafall säga att jag är fruktansvärd tacksam för att jag och vio (RFSL Ungdom Värmland) i somras arrangerade Hajk2006. Annars tror jag inte att jag hade haft nog med grundkunskap att klara av det här. Men man lär så länge man lever.

Och jag tror att jag gärna gör om det. Dock inte det närmaste halvåret.

Men som nyvald förbundstyrelseledamot kan jag nog se fram emot fler sådana här saker. Jag ska bara förstå att jag faktiskt är vald. Förhoppningsvis kommer det nog att ha sjunkit in snart.

Men tack alla underbara RFSL Ungdomar som gjorde kongressen underbar!


Från det ena till det andra, jag har nu två dagar på mig att komponera ihop en föreläsning om transsexualism, en föreläsning på en timme. Det kommer att bli intressant att se hur det går ihop. Men, eftersom jag jobbar bäst i sista minuten så bör det inte vara några större problem. Hoppas jag.


Nej, om man skulle ta och göra som min katt. Lägga sig på rygg med alla tassar i vädret och somna?

hyperkimpe

Okej, men seriöst. Min klocka börjar ringa om 5 timmar och 50 minuter, och jag? Jag är pigg, rastlös och hyperaktiv. Jag kan inte sitta still, det klias överallt och inte ens det minsta lilla sömnkorn från John Blund är i närheten. Jag tror jag får spader.

Kongressen är äntligen här, som vi har sletet, för att uttrycka sig på skånska.(Du kan ta pågen ur skåne, men inte skåne ur pågen, eller hur man nu säger det).

Just nu har jag ett par hundra olika skräcksenarios i huvudet som blandar sig med bokstäverna K O N G R E S S som kommer emot mig, ungefär som en windows skärmsläckare ni vet!

Ett av skräcksenariorna är att jag inte sover alls inatt, vilket betyder en väldigt övertrött Kimpe imorgon - inte en av mina bästa sidor.

Skräcksenario två är att jag faktiskt somnar och försover mig och kommer till kontoret runt tio halv elva och försenar allting.

Och nummer tre är att hela kongressen havererar för att jag och Therese har glömt det viktigaste, typ boka kongressal eller mat eller annat. Nu HAR vi ju inte glömt bort det, men typ nåt sådant.

Det finns hur många sådana som helst... och ja, jag är nervös. För jag har varit en stor del av kongressen i år, jag var med och fixade dealen med hotellet. Jag och Vio tog några staplande steg och fixade fram ett grymt samarbete, dels har jag fixat bra deal på mat, bussar osv osv..

Jag vet inte.. kanske är jag bättre än jag tror?
Om inte så kommer kongressen att gå åt pipsvängen. Det är en sak som är säker.



Åh, just. I april åker jag till Frankrike.. Hoyaa! *pepp*

förvirrad motsats

jag passerade gränsen, för längesen

aldrig igen kan jag, återvända
det som en gång var, trygghet
som du alltid fanns, oändligt
välkommen mörker, bländad
hejdå världen, försvunnen
jag kanske drömmer, vaken

I dare you...

FAKTA
Smeknamn: Kimpe och det senaste: Psycho.
Födelsedag: 1 juli
Bor: Stockholm
Arbete: Kontorsråtta på rfsl ungdom

FAVORIT...
Färg: djupblå och rosa
Plats: kontoret, faktiskt
Drog: Snus
Fordon: Tåg
Film: Boys don't cry
Djur: Constantine
Affär: MQ
Serie: CSI
Café: Chokladkoppen eller cafe 60
Skor: hade ett par gröna en gång, de var fina

BRUKAR DU...
Titta på dig själv i spegeln: alltid
Gnälla: Jepp, speciellt när jag är sjuk
Skrika: Sällan
Sova: Vad är det?
Drömma mardrömmar: Nej
Klä dig i svart: jaow
Hata folk: Nej, håller inte på med sånt
Lita på folk: Ja, en av mina nackdelar

NÄR...
Åt du senast: 3 timmar sen..
Läste du en bok senast: Läser hela tiden
Var du på konsert senast: Augusti på Pride
Köpte du något senast: Mat idag.
Svor du senast: Inatt när min katt var galen
Sjöng du senast: inatt
Klagade du senast: inatt, på min katt

VEM...
Saknar du: Gänget
Gjorde dig riktigt glad senast: vet inte faktiskt
Fick du sms från senast: Hakel

HAR DU...
För många vänner: Kan man ha det?
Tvångstankar: inte vad jag vet
Någon annan psykisk sjukdom: haha, beror på hur man ser det.
Färgat håret: för många gånger..
Brutit några ben: inga egna iallafall
Några piercings: Örat, har haft i näsan
Egen dator: Mmm MIKE!
Gjort bort dig rejält: Nej, för jag skäms inte för något..
Bra självförtroende: Nej
Sagt jag älskar dig till någon idag: nej
Varit kär: ja
Blivit kär i någon på nätet: ja
Dumpat någon: Ja
Blivit dumpad: Ja

HUR...
Går du: som om jag ägde världen.
Svarar du i telefonen: Ja, det är Kim
Fördriver du tiden: RFSL Ungdom & vänner, vilket i sig är samma sak
Mycket pengar har du: så att jag överlever...
Tjänar du pengar: Till och från
Bäddar du sängen: kallar man slänga täcket över sängen för att bädda så, ja
Ofta diskar du: så sällan som möjligt
Ofta städar du: Translate?
Många stör du dig på: väldigt få
Ofta träffar du din familj: Så lite som möjligt

ÄR DU...
Förstående: Oftast
Öppensinnad: Ja
Arrogant: Nej
Osäker: Egentligen
Intressant: Förhoppningsvis
Hungrig: Aldrig
Smart: det händer
Barnslig: mer än jag borde
Liten: Ehm, nja
Lätt: att ha att göra med? JA
Rolig: självklart.. vilken söt hund du har... :P
Pratglad: jao
Hälsosam: Hälsa??
Blyg: nej
Lätt uttråkad: just nu ja
Arg: aldrig
Ledsen: det händer
Glad: alltid
Pålitlig: Ja
Laglig: faktiskt jättelaglig
Filosofisk: möjligt
Svår: nope
Positiv: alltid, det är det som gör mig till mig.
Originell: Ja
Bra på att ge komplimanger: Ja
Bra på att få komplimanger: nej

VÄLJ
Katt eller hund: Katt, min katt
Vit eller svart: Svart
Varmt eller kallt: Varmt
Vatten eller land: Vatten
Telefon eller internet: Internet
Musik eller tystnad: Musik
Bok eller film: Böcker
Leva eller dö: Leva
Tjejer eller killar: Människor

tårdränkta kuddar och sömnlösa nätter

Musik har alltid betytt mycket för mig, kanske mer än jag någonsin skulle våga erkänna. Det kanske till och med är så att det är musiken som har sett till och ser till att jag vaknar upp till en ny dag, varje dag. Det är musiken som får mig att släppa på smärtan, låta tårarna falla, det är musiken som håller fast mig och vägrar släppa ner mig i mörkret.

Som liten hade jag många sömnlösa nätter, kudden blöt av tårar, då jag inget hellre önskade att jag hade modet att gå upp, klä på mig, smyga genom huset, öppna dörren och aldrig mer komma tillbaka. Istället låg jag kvar i min säng, ensam i mörket med tårarna rinnandes ner för kinderna och lät musiken överrösta mina snyftningar.

Kanske är det likadant än idag, fast på andra plan. Jag vill öppna fönstret, försvinna och aldrig mer komma tillbaka, aldrig mera känna aldrig mer ha ont i själen, i hjärtat. Och även om det har gått en 15 år, så är jag fortfarande för feg. Jag överarbetar, blir sömnlös och är nära väggen. Allt för att slippa känna, tänka. Allt för att inte återfå tankarna på att ge mig av. Jag är 60 mil från det huset som en gång var mitt hem. Och fortfarande har han någon slags makt över mig. Ibland önskar jag att han vore död. Men det skulle inte lösa något. Inget alls.

När jag var liten och låg där ensam i mörket med en tårdränkt kudde och musiken som överröstade mina snyftning önskade jag att jag egentligen var adopterad, eller att min mamma hade varit otrogen och att jag egentligen inte var hans. Ett tag önskade jag det så mycket att jag trodde på det själv, att jag började fundera på att kolla upp det. Men det gjorde jag aldrig, jag var för feg. Och här är jag nu 60 mil bortom hans närhet och fortfarande önskar jag att jag inte var hans, och fortfarande är jag för feg för att kolla upp det. Kanske för att jag vet att jag skulle bli besviken, kanske för att jag är för feg.


Som liten var det musiken som räddade mig, ibland är det samma musik som räddar mig nu. Som inatt, samma artist, samma låtar, samma känsla.

Jag duger inte som jag är, vi drar härifrån. Öppnar fönstret och försvinner. Aldrig mer komma tillbaka.

Musiken fyller tystnaden i mörkret, men inga tårdränkta kuddar. Tårarna är slut. De kommer aldrig igen. Inte för hans skull, inte för någon. Musiken ser till att jag vaknar till en ny dag imorgon.

When I go to heaven
Harley Harley heaven
I want to meet a King
Like the Panhead 48
I want to meet the Fat One
We can talk for hours
When my time has come, Babe
I won't be running late.

Flying high
Riders in the sky

dagens tips

Jag råkade komma över den här boken och sträckläste. Gör du det också!

Titel: "Det som ögat ser"
Författare: Ann Lagerhammar
Kategori: Skönlitteratur
Förlag: Forum
Antal sidor: 248
ISBN: 9137129546
Utgiven år: 2006

På en servett på flyget på väg till Paris skriver hon med spretiga bokstäver: Bättre fly än illa fäkta. Hon tomstirrar en stund på det skrivna, skakar sedan på huvudet, rullar ihop servetten till en boll och trycker ner den i askkoppen mellan sätena. Är det alltså så hon ser på sin resa, som en flykt? Ja, varför inte. Att fly är förstås fegt, ändå flyr hon med en insikt och en tillfredställelse som hon inte kan förneka. Denna plötsligt påkomna resa till Paris har väckt hos henne en besynnerlig känsla av frihet. Man kan kanske tycka att hon har reagerat helt och hållet känslomässigt, vad reaktionen grundar sig i har hon ingen aning om, men när nu hon, som alltid varit, ja, alltid ansetts vara en förnuftig person, handlar på detta sätt, kan man då inte se denna resa, eller flykt, som en lika tydlig manifestation som kampen, särskilt när kampen inte kunde bli annat än sjaskig?

Läs, läs, läs, LÄS!

opepp

fett obra dag idag!
imorgon måste jag vara bra!
jag orkar inte!

nej, jag vill inte ha en jävla kram!

det är dåligt att lyssna på musik i hörlurar när du åker tåg

Efter en helt sömnlös natt, helt frivillig då jag inte vågade sova med risk för att missa tåget, så tog jag mig till centralen och inhandlade frukost på McD och gick på tåget som skulle ta mig till Göteborg, och därifrån vidare till Trollhättan. Vagnen som jag satt i var givetvis helt full av människor, och det fanns endast ett säte ledigt i hela vagnen. Bredvid mig! ^-^ Detta gjorde dock inte mig något ledsen alls då jag då kunde inta en skön ställning, plocka upp boken ur väskan, läsa tills jag blev trött och sedan somna i en skön ställning. Iallafall så skönt som man nu kan få det på x2000. Vaknar till någon minut innan tåget kör in i Göteborg och är seg efter mina 1½ timmes sömn. I göteborg var det svinkallt, och de 20 minuterna jag behövde vänta tills nästa tåg skulle gå vidare mot trollhättan var olidliga. Väl på tåget inser jag att det inte finns någon toalett och jag känner då givetvis hur otroligt mycket jag skulle behöva gå på toa. Tur att det bara tog en timme till Trollhättan.

Mötet gick så bra det kan gå med en röstlängd på 3, men det finns en styrelse, och det finns planer på att försöka sammarbeta med gaystudenterna och försöka få in lite fler medlemmar. Trestad är ett litet distrikt, men kämparglöden är det inget fel på.

I vilket fall, Trollhättan verkar vara en liten och mysig håla, som jag inte skulle stå ut att bo i mer än en helg då och då, och jag är glad att jag hade en buss att passa som tog mig hem till civilisationen vid 19-tiden. Byte från buss till tåg i Skövde, som för övrigt har en otroligt stor byggnad till resecentrum, dock blev jag besviken när jag insåg att den enda mat jag kunde få där var Pressbyrån. Åter på ett x2000, massa folk, och jag får en sjukt obekväm plats. Fram med boken, läser ut den. Fram med den nyinköpta Kalle Ankan och läser ut den alldeles för fort. Försöker sova i en av de mest obekväma ställningar jag någonsin intagit. I Hallsberg blir det ett helt säte ledigt och jag hoppar dit så fort jag kan och intar en något skönare ställning och somnar efter många om och men, ungefär en timme innan tåget ankommer till sthlm.
Vaknar av att någon petar på mig, och eftersom jag har hörlurarna i och gårdagens MF-låtar på ganska hög volym hör jag inte ett smack av vad killen säger. Jag tittar yrvaket ut genom fönstret och ser att tåget står still på centralen. Woho, civilisation. Jag reser mig och tar mig vinglandes av tåget, och ser på klockan att tåget har stått på centralen i över fem minuter. Vilken tur att konduktören lyckades väcka mig!

Nu: Kongressvecka!

vissa nätter..

Some nights, I sleep.
Some nights, I don't.
Some nights, I write.

Tonight I wrote:

Sakta, dina händer

sakta låter jag mina fingrar vandra längst din mjuka hud
långsamt andas jag in dina andetag
varsamt viskar jag ditt namn
ljudlöst låter jag mina läppar nudda din kind
likt musik, dina andetag, dina hjärtslag
ögon djupa som brunnar, oändliga
läppar mjuka som siden, honungslena
sakta öppnar jag ögonen, dina händer bränner min hud

jag fick ett ryck och färgade håret mitt i natten ^^

resultatet!

jag måste bara dela med mig...

Igår, på kontoret, (det som redan har läst Therese blogg kan sluta läsa nu, för det här står i hennes blogg,) så hände det här:

Äldre dam tittar in i RFSL Ungdoms kontor
Tant: Jag skulle till Golden Ladies...
Therese: Ja, de är där borta (viftar med handen)... vi här är ungdomar.
Tant: Jahaa... okej.
Så gick hon samtidigt som jag och Therese ramlar ner på golvet och dör av skratt.


Annars så är det mest kopiering av handlingar som håller mig (och therese) fullt upptagna på kontoret. Och en del mailande och telefonande förstås. Imorgon blir det inköp av jungfruben och mappar.

Och för övrigt så kom jag på ett väldigt roligt skämt om jungrfruben idag, men det är ett väldigt opassande skämt för den här bloggen. Så ni får fråga mig om ni träffar mig någongång :)

och ett hett tips för dig som är lite queer! Eller gay, eller något annat!

RFSL Ungdom följer dagens trender och har skaffat en alldeles egen blogg.
Surfa in och följ vårat arbete med kongressen och få en inblick i vad som egentligen sker på kontoret när lamporna har släckts och ingen annan är där ;o)

och på tal om gay.. det ska börjas i tid

det här med att tvätta?

receptet för att göra en tråkig tvättdag rolig hittar du här. var så vänlig att kommentera direkt i bilddagboken!!!


och smygreklam för linus som har startat en blogg - typ sist av alla människor.

en liten töntvarning mitt i natten

och här sitter jag igen, sömnlös i skarpnäck, i kollektivet som nyss har bytt namn från "Psykhimlen" till "Alltid vaken". Ja, det är inte bara jag som lider av feta sömnproblem i det här kollektivet. Men så vad gör man då såhär mitt i natten, när det är väldigt få personer vakna, iallafall väldigt få vettiga människor vakna? Jo, man tankar lite musik som får en tio år yngre och man minns små fina stunder av känslor. Även om det kanske inte var kärlek i just de känslorna, så är det fina stunder att minnas så här i efterhand.

Det man också kan göra, med en liten töntvarning på, är att man googlar på sitt namn. Surfar in på google.se, skriver in för och efternamn, och inser att det finns två till förutom just jag som faktiskt får sitt namn utskrivet på internet ibland. Så vad är det då som är så speciellt med Kim Nygren förutom att en av oss är FTM-transssexuell och aktiv i RFSL Ungdom, en annan av oss är schackspelare och den sista av oss är någon slags sportutövare, mest troligt fotboll.

Och vad får jag ut av just det här? Absolut ingenting, förutom att jag får tiden att försvinna i några minuter, varpå jag sedan kan återgå till min - snälla låt mig somna snart- tanke.

Förövrigt när man söker på mitt namn, så kan man göra som jag och hitta en sida där DU kan beställa mitt radioprogram av någon anledning. Så om du känner att du är väldigt intresserad av mitt radioprogram och inte vill lyssna på det på nätet via UR, så kan du alltså surfa in här och beställa ett alldeles eget ex av mitt Personligt! Visst är det underbart?

Imorgon är det dags för att ta lite blodprov, på egen begäran för att kolla så att det inte är mina T-värden som strular och är boven för mina sömnproblem. Mest troligt är det inte mitt T som är problemet, vilket innebär att jag får börja leta problem någon annanstans.

Imorgon är det även dags för lite mediehorreri, men det borde jag egentligen blogga om här, men det orkar jag inte riktigt göra nu. Så därför tänker jag att jag ska återkomma om mitt mediehorreri efter imorgon, när det har hänt alltså. Jag tror att det blir en aningens lättare att blogga om det då, men jag kan ha fel.

Nu är kl 0300 och min klocka börjar ringa om fem ynka timmar, vilket borde, för en människa med normal sömnrytm, betyda att man skulle sovit för minst tre timmar sedan. Men eftersom alla, vid det här laget, vet att jag inte har en normal sömnrytm så är jag fortfarande vaken, jag funderar dock starkt på att försöka ändra detta faktum. Ja, helst hela sömnproblemet, men först nattens sömn och sedan en dag i taget, eller ja, natt. Frågan är bara om jag ska läsa bok, eller kolla på film?

Och så avslutar vi med dagens I-landsproblem: Jag måste ladda batteriet på min iPod, men det finns en massa musik jag vill lägga in i iTunes först, vilket betyder att jag måste vänta!

men helt apropå bara sådär...

här sitter jag och äter pommes med bearnicesås, som blivit alldeles för tunn eftersom jag råkade hälla i för mycket vatten. men jag har ALDRIG bränt bearnicesåsen, och jag kommer aldrig göra det!
När jag får det här mailet på qx:

JAAAAAAAAAAAAAAAAAG GILLAAAAAAAAAAAR DIIIIG!!!

du är:

empatisk
rolig
intelligent
engagerad
ideologisk
skön att kramas med

därför gillar jag kimpe.

jag vet inte riktigt, men, jag blev bara så värst superduperjätteglad och mållös!

tur & retur

idag åkte jag till Karlstad!

på tåget dit fick jag en känsla av att jag skulle åka hem.. men när jag steg av tåget så insåg jag att jag inte var hemma, även om människorna där var kramiga och underbara så var det inte hemma alls. det läskigaste var väl att jag inte riktigt fick den känslan när jag steg av tåget i stockholm heller. dock kan det bero på tröttheten och den bristande energin som kommer av sömnbrist! och det hoppas jag på. för annars vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. och jag orkar inte riktigt landa där igen. känslan av att inte höra hemma någonstans är fett otrevlig. så vi låter helt enkelt bli att hamna där.

Förövrigt hade jag sällskap på tåget både till och från karlstad, dock måste jag ha varit ett oerhört otrevligt sällskap då jag somnade på tåget på båda hållen, dock botade det inte min trötthet.

Däremot fick jag en trevlig bild... och jag måste lägga ut en bild på de hemska tyget som sätena bestod av.. Vad tänkte dom på?

jag och therese på tåget hem, ett av mina få vakna stunder

och så här såg sätena ut - hemskt!!!

another blogg

eftersom den här bloggen uppenbarligen inte har något annat tema än ehm, hmm, att jag skriver om mig själv hela tiden. Och sedan en tid tillbaka funderat på om jag inte egentligen vill skriva om något annat än bara saker som händer i mitt liv. Så då kom jag på idag, att eftersom min "att vara en man"-hemsida inte ligger uppe längre, så kan jag ju göra en blogg om det! Och för att då bryta mitt mönster att skriva om mig själv hela tiden, så kommer jag nu ha två bloggar som jag kan skriva om mig själv i!!

Anyways, vill ni läsa min andra blogg så hittar ni den här.

och jag gillar att få kommentarer även där!

men vilken ångest för en PC-användare....

You Are a Mac

You are creative, stylish, and super trendy. You demand the best - even if it costs an arm and a leg.

Are You a Mac or a PC?

men det här med namn..

nu, så har jag tröttnat. ja, jag har tröttnat.

jag har tröttnat på breven jag får hemskickade från läkare, för det står inte bara Kim på de breven. jag är trött på att visa upp mitt körkort när jag betalar med kort. jag är trött på kassörskan på H&M som frågar om boxershortsen jag köper ska plomberas eller slås in, EFTER att jag har visat mitt leg. jag är så trött. nej det är jag inte. jag är inte trött. jag är arg. jag är arg och irriterad på att jag inte kan få "tillstånd" av min utredare att få byta till vanliga svensson mansnamn. hur jävla svårt kan det vara att förstå? seriöst!!!! hej jag genomgår en könskorrigering, jag passerar 80% av den jävla tid jag lever men jag måste leva med de tjejnamn jag inte tog bort för 5½ år sen jag bytte namn första gången tills jag är klar och har överlevt en si så där fyra operationer. Nämnde jag att jag ska klara av det här psykiskt också?

däremot inte sagt att det går att smita lite runt systemet ibland. jag kan ha könsneutrala namn, vilket antagligen skulle göra människor lite mer förvirrade när det gäller mitt körkort. men det ger jag blanka fan i.
sen råkar det ju också vara så att trots PRV's fina hemsida med massor med könsneutrala namn,(som man förövrigt inte vill använda, vem vill heta namn som Binh, Jo, eller Raine) no offense ifall någon skulle råka heta det nu, men det är väldigt troligt att det är namn man inte väljer själv.

så vad gör man då?

jo, man surfar in på babynames.com letar efter namn som kanske skulle råka vara de namn man vill bära senare i livet och försöker hitta liknande namn. däremot så är inte Gusty något namn som får ersätta Gustav, faktiskt.

däremot, så får Alex ersätta Alexander sålänge, och Kristian ersätts av Kristian. ja, du läste rätt. enligt babynames.com så är Kristian könsneutralt, och det gör min sömnlösa natt nästintill perfekt faktiskt...

så allt som behövs nu är bara fjuttiga 800 spänn. och det har jag inte..
man kanske skulle starta en fond? om alla jag kände skänkte en femma var så skulle jag nog få ihop pengarna utan större problem. Jag skulle nog till och med kunna få ihop de 130?? spänn det kostar att få ett nytt körkort. med bättre bild på dessutom.

enligt miniräknaren så behöver jag bara känna 160 personer och det borde jag väl göra? och för att få ihop till kostnaden för ett nytt körkort behöver jag bara 26 personer till. Så överlag behöver jag känna 200 personer, som är villiga att skänka fem kronor till mig, och sen är mitt namnbyte i hamn. om jag höjer den skänkta summa till tio kronor så behöver jag bara känna 100 personer. hmm.. undrar om folk vill skänka mer.. ni kan ju höra av er om ni vill ha mitt kontonummer *haha*

nej om man skulle försöka sova en stund innan det är dags att gå upp igen?!!!

avslutar med beviset på att kristian är könsneutralt.

puss & gull

oj coolt!

och för övrigt så känner jag mig oönskad, hatad och fett oälskad!

sådär totalt ärligt som en bara kan vara mitt i natten.

jag tror att det är det här med sömnen som är värst, att jag faktiskt inte kan sova, oavsett hur trött jag är och hur nära sömnen jag än känner mig. jag somnar verkligen inte. och det tär på mig. det tär väldigt mycket. men det är ju inte så att det är "the only thing" som plockar kraft. tar man sig bara en liten titt på ytan, så är det ju bara sådana där saker som pengar, vänner och andra ilandsproblem, men om man lutar sig in, stoppar in handen och rör runt lite och plockar lite här och där så hittar man sådana trevliga saker som: könskorrigering, intriger och känslor. trycker man in handen lite längre så hittar man även lite kränkande saker från barndomen och instängda känslor från samma period. om man sedan går allra, allra längst in med handen så vet jag faktiskt inte vad man hittar. jag har aldrig vågat mig in, och jag tvivlar på att någon annan har vågat sig dit heller.

jag har ju kommit till insikt att jag ska kontakta en läkare/psykdoktor, men det går inget vidare. och hjälp kan jag inte be om heller. ni vet, jag har något så idiotiskt som något slags stolthet. jag klarar mig själv. jag har överlevt i 25 år. det ser ni väl. jag kan själv. och ja, jag vet. man kan inte alltid klara sig själv osv. men jag vill och jag orkar. fast kanske inte egentligen. och det finns inte en chans i helvetet att jag någonsin kommer att be någon om hjälp när det gäller mig själv. även om jag nu skulle vilja, eller kanske till och med vill. för jag klarar inte av det. tyvärr.

förr om åren så kunde jag inte sova av andra anledningar som att jag grät mig nätterna igenom, men nu kan jag inte ens göra det. jag vet inte riktigt när det hände. dessutom. *stort erkännande på gång* jag har börjat stänga av och stänga in igen. jag vill inte, men jag orkar inte. jag orkar inte deala med saker och ting. det finns för många runt omkring som inte mår bra, som jag hellre tar hand om, som jag hellre kramar om och räddar livet på, än mig själv. jag klarar mig. det gör jag. och jag bevisar det gärna i 25 år till...



jag ser hur världen snurrar, jag ser hur världen fortsätter fungera, jag ser allt som en dimma. ingenting är längre superkul men samtidigt är ingenting tråkigt. jag har ingenting att göra samtidigt som saker hopar sig ovanför mig och väger sina stadiga kilon som trycker ner mig lite till. en sak i taget? ja visst, men var börjar jag? kanske semester? men var ska jag åka? jag känner folk lite överallt, men orkar jag? hälsa på mamma? göra ingenting och titta på tv de 20 timmar om dygnet som jag är vaken och förstöra ryggen i min gamla säng? nej tack. men någon slags semester behövs. jag vet bara inte hur.


det är ju det också, att jag saknar så väldigt mycket just nu. det finns en nackdel med att vara social och ha flyttat mycket. jag saknar Gänget! mest av allt våra kryssningar. jag saknar varberg och folk därifrån. jag saknar karlstad och folket där. jag saknar till och med skåne och gymnasiefolketvännerna. men shit vad jag saknar. jag saknar skratten och festerna. grillkvällar och scenen. jag saknar insparken och LBS-modeshow. jag saknar timmarna av väntan, väntan på musiken. på efterfesterna. presenterna vi gav, kärleken vi fick. men det kanske är så... som världens vackraste sjöng en gång?: "saknaden kan äta upp en inifrån"

bristen på skrivandet från mig gör i och för sig inte saker och ting bättre. min självterapi som funkat i så många år. varken viljan eller orden finns här för tillfället. även om jag önskar. och jag har försökt tvinga fram bokstäver som bildar ord som så småningom ska bilda meningar, men det blir bara just bokstäver. inte ens ord kan jag få fram.

och nu när jag har öppnat upp mig och skrivit som det känns nästan helt längst in där inne, så tycker jag att jag bara överdriver och att jag ska ta och rycka upp mig. och det mesta skulle nog lösas med lite sömn. jag har ju inget att må dåligt över. egentligen.

the worrying kind

det är nätter som den här, då man en verkligen, verkligen inte vill krypa ner under täcket ensam. nätter som den här, som en verkligen vill ha någons andetag bredvid sig, nätter som den som en arm runt ens midja skulle göra underverk, nätter som den här när alla ens tankar flyger runt som tornados, nätter som den då allting och ingenting är meningslöst.



snälla, ge mig sömn!

nazikatt!??

ibland när livet är som en sång, kan man inte göra annat!!

Ibland så är jag ledsen
Ibland så är jag glad
Ibland så mår jag dåligt
Men oftast mår jag bra

Ibland så är jag elak
Ibland så får jag skäll
Men jag vet att alla älskar mig
För oftast är jag snäll

För jag vill bli älskad för den jag är 
För jag vill bli kramad för jag är kär 
Och inget kan ändra mig 
För jag vill bli älskad för den jag är 

Ibland så är jag vilsen
För mina toner är som kliv
Dom hjälper mig hitta vägen
För musiken är mitt liv

För jag vill bli älskad för den jag är
För jag vill bli kramad för jag är kär
Och inget kan ändra mig
För jag vill bli älskad för den jag är

För jag vill bli älskad för den jag är
För jag vill bli kramad för jag är kär
Och inget kan ändra på mig

För jag vill bli älskad för den jag är
För jag vill bli kramad för jag är kär
Och inget kan ändra på mig
För jag vill bli älskad för den jag är

heteronormativt - manligt eller kvinnligt!!

Min kvinnliga sida:

[ ] Köpt en hårfön?
[x] Sminkat mig i annat avseende än att se rolig ut?
[x] Följt med som smakråd vid en shoppingrunda?
[x] Pratat känslor?
[x] Tänkt på att matcha mina kläder?
[x] Berömt en person av manligt kön för sitt utseende?
[x] Ringt upp en person utan konkret syfte?
[x] Funderat på namn åt mina barn?
[ ] Insett storheten hos Barbra Streisand?
[x] Druckit Cosmopolitan?
[x] Sett ett avsnitt av "Sex and the city"?
[x] Sett två avsnitt av "Sex and the city"?
[x] Känt mig sugen på en kopp te?
[x] Känt glädje över att få blommor i present?
[x] Gjort någonting romantiskt på eget initiativ?
[ ] Blivit arg utan anledning?
[x] Gråtit efter 9 fyllda år?
[x] Brytt mig om H&M:s val av modell?
[x] Pratat skvaller?
[x] Varit arg/sur utan att tala om det?
[x] Kramat en kille?
[x] Dansat?
Totalt: 19 poäng

Min manliga sida:

[x] Ljugit om hur mycket jag har druckit?
[x] Ätit en blodig stek?
[x] Läst en biltidning?
[x] Framgångsrikt använt en borr, hammare och diverse andra redskap?
[x] Lovat att ringa dagen efteråt och sedan struntat i det?
[x] Skött grillen under en grillfest?
[x] Läst en bok av Jan Guillou?
[x] Läst ett nummer av slitz?
[x] Dunkat någon i ryggen i syfte att få denne att känns sig uppskattad?
[x] Känt mig hungrig efter att ha ätit en hel pizza?
[] Gått på en Ulf Lundell-konsert?(räknas Tomas Ledin)
[] Använt händerna till att slå någon i syfte att skada denna person?
[x] Sett alla Die Hard och Rockyfilmerna?
[x] Diskuterat bröst?
[ ] Gjort lumpen?
[x] Läst nick hornby?
[x] Känt mig nödgad att bräcka någon i armbrytning?
[x] Känt mig häftig över att åka jättefort i en bil?
[ ] Enbart stirrat snettuppåt vid besök på en pissoar?
[x] Lagat någonting på egen hand?
[x] Skrikit "kom igen nu gubbar" på en fotbollsplan?
[x] Tävlat i att dricka öl?
Totalt 18(19 om tomas ledin räknas)

så ur en heteronormativ synvinkel är jag väldigt androgyn!!?

och FYI - A-a-amanda, ja, tiden stannar när hon går förbi... från gårdagens melodifestival går på hög volym i min iPod. Heja Jimmy Jansson!

men underbar...

men söta lilla mamma.

imorse, vid elva-tiden så ringer min mobil, jag som då är väldigt nyvaken ser att det är min mor som ringer, samtalet som sedan utspelar sig är utan tvekan det roligaste samtalet jag haft med min kära mamma ever.

K - hallå.
M- (aningens förvirrad) eehm, jag söker birgit.
K- men mamma, varför ringer du till mig då?
M- jag måste nog ha ringt fel nummer...
K- men mamma, hör du inte vem det är..
M- ursäkta, jag har ringt fel nummer..
K- MEN mamma, HÖR du inte vem det är??
M- jo, nuu gör jag det, men jag slog nummer xxxxx, men men, hur är det med dig?

Men ja.. min mamma är inte van vid dagens teknik..

som då för oss oförutsett in på samtalet mellan mig och linus tidigare idag. vi sitter och kollar på någon dålig dags-såpa medans vi äter frukost och det är en nyfödd bäbis i serien,

K - egentligen är det fascinerande att det efter 9 månader kommer ut en livs levande människa som har legat i någon annans mage.
tystnad
K - oj, jag höll på att säga: ja, dagens teknik.

och för att inte tala om det jag "hörde" igår. Personerna som sa det här önskar att vara anonyma...

a1 - men vill du ha en icakasse i huvudet eller?
a2 - nej, men en kuk i arslet.


alltså fråga mig inte vad för människor jag har runt omkring mig.. men kollektivet heter ju inte Psykhimlen för inget :P

Men, nu snart till affären för att handla kattsand och sedan så är det dags för melodifestivalen. och eftersom jag inte har hört några låtar än så säger jag: heja jimmy jansson. faktiskt. och sen enligt tidningarna så lär väl the ark komma direkt till finalen också.

puss & gull

och så är det ännu en gång mitt i natten..

och tröttheten är lika påfallande som alltid.

jag är trött. väldigt trött. kanske mest för att jag satt i möte idag. frivilligt. men det fanns tårta. och det var för att therese fyllde 20. och då måste man ha tårta.faktiskt.

och igår fyllde Linus 22. det firades på Connection. ja, jag kom dit efter min snabbvisit i jönköping för att närvara, i egenskap av fadder, på deras årsmöte. jag blev även årsmötesordförande. det var mycket ungdomar och jag måste säga att det var ett imponerande antal ungdomar också. hoppas det kan hålla i sig.

iallafall.

när mitt tåg anlände till stockholm, i tid. vid 23.40 så tog jag första bästa tunnelbana till gamla stan och tog långa steg till connection. där jag vid ankomst blev bjuden på en smirnoff ice. precis vad jag behövde i min trötthet och ja. trötthet. för något sova på tåget blev det då rakt inte.

kl 4 på morgonen klampade hela högen, på fyra personer, in i lägenheten. då väldigt kalla och hungriga. nattmacka. sen säng.

och dagen till ära så drog jag till kontoret lite tidigare än jag velat. men. det blev trevligt iallafall.

men nu ska jag för en gångs skull. lägga mig och läsa tills jag däckar. (för det är inte så jag brukar göra för att kunna somna)

lästips tas gärna emot tacksamt, även böcker för den delen, då jag nu är inne på den sista pocketen jag äger. deckare är väldigt trevligt. gärna mord. och nej. det är inte meningen att det ska låta så brutalt, men just nu är jag inne i en deckarperiod.

men yeay

jag älskar dagens teknik - faktiskt.

låtarna från i lördagas pumpas nu in i mina öron.. ohh.. I liiiike :o)

och dessutom har jag nu Velvet Goldmine liggandes fint i min dator..

ah.. enjooy!

whats wrong with me??

jag är sömnlös som vanligt. och sjuk. men.

jag mår fruktansvärt illa - kräkfärdig. jag är yr som en gnu, typ askalasfullyr. jag svettas som en galning. jag skakar som ett asplöv. och ja. hjälp?!

men lägg ner

seriöst, kan folk sluta säga åt mig att jag är det ena eller det andra?

jag vet väl bäst själv om jag är stressad eller om jag har ångest eller whatever...

gratissaker ramlar över mig också..

joina här och gör mig glad

snälla :D


och dessutom.. stackars stackars barn.. vänta bara tills ni blir gamla nog för att plugga vidare efter gymnasiet...

ibland undrar jag om det är något fel på mig...

2 x 25mg lergigan och jag är fortfarande vaken. efter en timme.

men snälla. ge mig sömn.

alltså förlåt men....

när man kommer hem och försöker öppna ytterdörren och man inser att den är tung som fan, och man måste använda de få muskler som inte förtvinat i och med att du fått en rejäl förkylning, och man då inser att man kanske är lite sjukare än man själv vill erkänna. och att man i samma veva inser att man är helt ensam hemma och chipsen och vitlöksdippen som väger tung i icakassen faktiskt bara är dina, dina och åter dina. och du har under dagen insett att du har två osedda dvdfilmer med tema musikal i din hylla.(musikalerna är alltså seda förut, men dvdskivorna i hyllan är ouppackade) och allt detta innebär att du bara kan krypa ner under täcket. svulla chips med vitlöksdipp, dricka te och tycka synd om dig själv. och när du har tröttnat på chips med vitlöksdipp och musikaler så kan du spela starcraft på hög volym och däcka i sängen när du inte orkar sitta upp längre på grund av trötthet och samtidigt som du däckar inser du att melodifestivalen börjar imorgon och du däckar med ett leende på dina läppar....

Någon skrev: Om du fick leva om ditt liv, är det nånting du skulle gjort annorlunda?
Jag svarar: Man får inte leva om sitt liv. Det är själva grejen.

ovanstående är saxat från gardells hemsida... han är bra, jag ska gifta mig med honom.

det finns bra saker med att vara sömnlös...

iallafall i stunder som den här...

-jag får qualitytime med min katt, även om han får för sig att ligga en meter ifrån mig. men jag kan klappa honom om jag sträcker på mig.

- jag kan njuta av min musik och hitta ny musik och bara vara..

- ibland så blir det bra stunder mellan två inte så bra stunder...


eller egentligen så kanske det inte finns så mycket bra med att vara sömnlös, men jag försökte iallafall. och ja, jag hade hellre sovit just nu, men eftersom jag inte sover nu(like you didn't notice) så måste jag ju försöka göra det bästa av situationen. och dessutom, om jag skriver om det så behöver jag inte säga det till någon eftersom man eller iallafall jag, kommunicerar med de flesta genom att läsa deras bloggar och vice versa. men ja, det är ju intressant det också. undrar när den dagen kommer då man faktiskt inte behöver prata med folk utan bara läsa bloggar för att få veta exakt när och var man kommer att träffa personen nästa gång.

och jag håller inte på att bli sjuk. jag är nog sjuk. halsen gör fett ont och jag snörvlar. och helst av allt vill jag krypa ner hos någon och bara kramas. och så vill jag att någon gör varmt te åt mig och kommer med mat till mig. och tycker synd om mig. för jag har inte tid att bli sjuk. jag har inte tid. verkligen inte.

spel

dansmatta fast med fingrarna

Spela family guy

onödiga fakta...

visste ni:

• att man igenomsnitt sväljer 3 spindlar i hela sitt liv?
• att om man är rädd för att höra vissa namn eller ord så lider man av onomatofobi?
• att det är 13 personer varje år som dör av fallande godis och läskautomater?
• att cirka 100 personer kvävs av kulspetspennor årligen?
• att man i varje avsnitt av seinfeld kan se något med stålmannen på?
• att kalle anka från början var förbjuden i finland, för att han inte hade några byxor?
• att det är omöjligt att nysa med ögonen öppna?

fler ointressant fakta hittas här...


dessutom håller jag på att bli förkyld.. jääla skiiit asså(som de sägs i Ronny&Ragge) som om det passar att bli sjuk nu liksom. anyways. nu ska jag kolla på film

men som om..

just nu är jag så fruktansvärt trött att jag inte vet var jag ska ta vägen. min hjärna sover, och min mentala hälsa sover. men inte min kropp. den går lite av sig själv och så.

imorgon(idag, när jag har vaknat) så ska jag ringa arver och hoppas på att han kan hjälpa mig. för det kan ju vara så att det kan vara testot som gör så att jag inte kan sova. faktiskt.

men nej, nattmacka kanske?

har ni träffat Gordon?

utmärkande drag för ditt boende..

på den här sidan kan man knappa in sin adress och ta reda på vad som är utmärkande för de människor som bor där just du bor.

I skarpnäck så är de här dragen tydligen utmärkande:

• Unga
• Yrkesutbildade
• Ensamstående Barnföräldrar
• Låginkomsttagare
• Nyare hyresrätt i storstadsförort
• Hög andel utlandsfödda
• Förändringsbenägna kollektivister

och det känns väl bra eller så....

dagens citat

Kim - men hon lever i ett heterosexuellt monoförhållande...
Therese - men det är det många som gör innan kongressen...

det här med att trivas på natten.

jag har aldrig riktigt trivts med att vara vaken på dagarna, men heller aldrig haft problem att komma upp på morgonarna. jag har helt enkelt alltid varit nattmänniska och morgonpigg. men det har alltid varit något speciellt med natten, det här med att sitta uppe, ensam. lite musik och annars bara tystnad. men så kommer man till den punkten när man behöver en fungerande kropp och hjärna på dagarna. och med det menar jag en kropp och en hjärna som har fått en fem timmars sömn i någonslags följd. men jag kan ärligt säga att jag inte har en aning om när jag fick det senast. och just nu minns jag inte när jag hade en ledig dag, där klockan inte ringde före kl tio på morgonen. ja, jag vet. det är inte speciellt tidigt med tio, men när man oftast inte somnare före kl fem - sex på morgonen, så blir det ganska tidigt. Ännu värre blir det när man har en tid att passa. det fungerar inte så mycket längre. något måste göras för att jag ska kunna sova. och jag behöver sova i minst 6 timmar. och hoppas på att både min fysiska och mentala hälsa mår bättre av det.

men ibland så är det skönt att inte vara ensam och låta andra ta hand om dem som mår dåligt, för jag orkar inte alltid. men det hindrar ju inte att jag får fett dåligt samvete. *suck*

.... och egentligen är det förvånadsvärt löjligt hur lättirriterad och arg jag blir över en sådan simpel sak som inte ens har den minsta betydelse, egentligen.

jag förstår inte hur länge till jag ska orka.

antingen så sover jag två timmar per natt, vilket jag i stort sett gjort sen iallafall december.(sovit lite har jag gjort i snart sex år, men det är en helt annan fråga) men det faktum att jag igår däckade vid en två-tiden på natten, och vaknade kl 8 imorse, fullt påklädd med datorn och musik på, och trots sex timmars sömn inte hade sovit någonting.

jag är helt trött, men inte sovtrött. jag sitter med en microlasagne(på ungkarlsvis, visst är jag stereotyp??), med en tvålitersglass bakom mig som jag ska äta när jag inte orkar få i mig mer av den inte så jättegoda microlasagnen, med bra musik på iTunes och försöker hitta en av de där stunderna som gör att jag kommer att orka med imorgon också.

imorgon blir en minst lika lång dag. kl 10 börjar SPA-mötet och vi räknar väl med att hålla på tills kl 18. vilket är en relativ tid, då vi kan hålla på tre timmar längre om vi behöver. och likadant blir det på söndag, även om vi inte kommer att hålla på lika länge då.

och vet ni vad, sen är det måndag. och på onsdag ska jag lämna in ett PM på 3-4 sidor. har jag börjat? nej. har jag fixat böckerna som jag behöver? nej.
det här med ideelt engagemang och heltidsstudier. nja. men. jag ska klara det och i sommar ska jag utbilda mig till bartender. jag ska.

och jag ska hitta fler sådana där stunder som gör så att jag orkar. kanske inte idag. kanske inte imorgon eller på söndag. men jag tänker inte ge upp. det kan ni ge er fan på.

men nej, nu orkar jag egentligen inte mer.

lär dig säga nej ungjävel.

lost

jag har tappat någonting. något av det viktigaste här i livet. och jag har letat lite överallt, men jag kan inte hitta det någonstans. men jag hittar lite millimeterbitar här och där. men aldrig tillräckligt för att jag ska hitta det som en hel bit, för jag tappar bort bitarna jag hittat efter hand.


undrar var mina drömmar är?



dessutom så är jag fett trött på att kunna känna hur andra mår, för det påverkar mitt mående så till den grad att om det är mer än tre personer som mår dåligt i min närheten, så blir jag antingen väldigt väldigt trött, eller så mår jag väldigt väldigt dåligt. och ja, det är så sjukt jobbigt så jag vet inte riktigt vad jag ska göra längre..

min diagnos..

jag har ett papper, som jag måste ha med mig när jag tar mina Nebido-sprutor. (Nebido = testosteronpreparat) och på det pappret så står det en diagnos, eller ja, en anledning till varför jag ska få ta det här preparatet. och då står det: Hypogonadism. Och nu har jag äntligen kollat upp vad det egentligen betyder.

Så till resultatet.. Hypogonadism betyder att jag har för små testiklar. Så nu vet hela världen det.
Men man måste bjuda lite på sig själv ibland... och ja, det är ju sanning, med lite modifikation kanske.

hur man fixar en lägenhet i innerstan...

det blir en lång natt inatt...

nu inatt så blir det verkligen inga stunder som igår. jag är trött, men vet att jag inte kommer att kunna sova. så antinge blir jag sittandes vid datorn om ingen vill ha sladden. och annars läser jag väl, eller spelar starcraft. men jag önskar dock att jag kunde sova. det hade varit skönt. dock ska jag under morgondagen ringa och säga upp mig. och ja, det känns dumt. för jag är alltid i behov av extra pengar. men det kanske är dumt att ha en massa pengar när man är för utmattad för att ens kunna glädjas av dom. jag får helt enkelt leta efter ett annat extraknäck. ett som inte tvingar mig att stå ute i kylan och dela ut tidningar.

idag är en sådan dag då det känns som att alla människor hatar mig och utnyttjar mig. och ja, jag vet att det inte är så. även om det finns vissa som faktiskt försöker att utnyttja mig eftersom jag har fått den positionen jag har. men nej, jag kommer inte att vara den som går att utnyttja. försök. snälla försök. och du ska få kräla i stoftet ända tillbaks där du kommer ifrån. oh, va du ska få kräla. k r ä l a .


nej. slut på bitterheten. ge mig en kram för fan.



och ett grattis till min lillebror som blir 23 år idag. - hurra, hurra, hurra.

men åh, nostalgi

förlåt, men jag kör nostalgi inatt. http://youtube.com/watch?v=B1LK_zEtuhM

och den som kan fixa caspers (eller en likadan) kavaj till mig, lovar jag att slava för i en vecka.

stunder som den här / mitt i natten

det finns stunder i livet då allting bara faller på plats. även om världen utanför dörren håller på att rasa samman, alla vännerna försvinner, ingenting går som en vill, allt går emot en. det är då sådana här stunder är guld värda. det är sådana här stunder som gör att jag orkar fortsätta. sådana här stunder som gör att jag oavsett antal timmars sömn kommer att gå upp imorgon, vara fullt uppbokad hela dagen, kommer hem sent på kvällen, vara hur trött som helst, och i vilket fall som helst inte kunna sova. det är sådana här stunder som gör så att allting får ett värde. även saker om ting som värdelösa i sina enkla kontexter, som föräldrar som inte kan få för sig att acceptera, slavjobb som man sliter på utan att egentligen få ut någonting av det (förutom trycksvärta på händerna och smärta i hela kroppen), allt ideelt arbete som läggs ner utan att någon egentligen uppskattar det, alla sömnlösa nätter av diverse skäl, alla panka dagar. det är stunder som sådana här som gör så att jag bara fortsätter utan att åka ner i mörkret, stunder som gör livet värt att leva trots att stunder som den här är sällsynta. det är sådana stunder då man återupptäcker en låt och minns. minns hur den kändes för åtta år sedan då man hörde låten för första gången. och att det på något sätt känns likadant nu. fast på ett helt annat sätt. som om man hörde låten för första gången just nu, men att det finns någon slags Déjà vu-känsla som inte går att förklara, och att texten känns som ens egen, fast egentligen inte. det är stunder som den här, då man har en goskatt tätt intill sig som man inser att det är värt att gå upp imorgon också.

för ett par år sedan när jag vägde lite(med modifikation) mer än vad jag gör nu, så skämtades det om att jag var som mcdonalds. "fet, god och har sina goda stunder". och det är först nu som jag inser att det egentligen inte var roligt det minsta. och det är i stunder som den här som man faktiskt mognar, blir lite mer insiktsfull och inser en massa saker. och allt egentligen utan att tänka. i stunder som den här, då man dricker cola med sugrör och tänker att det egentligen är dumt att dricka något som innehåller koffein mitt i natten, när man redan har sömnproblem. men det är också i sådana här stunder som sömn inte betyder någonting.

det är stunder som den här som gör så att man orkar ännu mer. det är stunder som den här som gör att sex års mobbning inte betyder någonting, att hot om stryk aldrig egentligen gjorde en rädd, att bli misshandlad för att man råkade vara på fel ställe vid fel tillfälle i själva verket inte alls gjorde ont. det är stunder som den här som får en att inse att allt dåligt bara gjort en starkare. det är stunder som den här som får mig att orka.

det är stunder som den här som får mig att orka fortsätta dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år...




Dagen den gryr över ängarna
Sov alltför lite i natt
Vill somna om
Då hör jag ljud ifrån strängarna
Solstrålar leker tafatt
Och viskar kom
Det bor en orolig själ i mig
Måste få byta miljö och resa bort
Ögonen börjar att vänja sig
Trots att sömnen varit alltför kort

jag och min gitarr
med väskan fylld av en enkel sång
sjunger den just för dig
den sången om mig
ord och toner
handlar om det som hände med mig en gång
sjunger den gärna en gång till
för den som vill

Det fanns en tid för rätt länge sen
Tyckte att allting var lugnt
Och säkert då
Men så en dag kom förvandlingen
Allting kändes tungt
Och jag måste gå
Lämnade allt för en helt ny värld
Med ett minne från en svunnen tid
Och idag kan ni se mig här
Alltid på väg med min gitarr bredvid

när det känns så där rätt i magen..

jag hade min introföreläsning idag. det var mycket folk. men allt kändes sådär bra.
så där rätt i magen. och jag inser nu skillnaden gentemot när jag pluggade andra saker i karlstad. då kändes det inte helt rätt i magen. förutom svenska i tal och skrift. det kändes rätt vilket också syntes i betygen.

jag ska nog börja lyssna på magkänslan lite mer noggrant.

lite som att det i söndags också kändes helt rätt i magen när de frågade ut mig. det kändes rätt. kanske inte själva utfrågningen, men anledningen till varför de frågade mig.

så ja. jag och magen ska nu bli bästa vänner.




titta, jag glittrar....